Ätten har sitt ursprung ur den värmländska släkten Skragge. Äldste kände stamfader är Simon Skragge som i mitten av 1500-talet levde på Hammarön.
Hans son bonden Måns Simonsson Skragge var eventuellt stadsborgmästare i Filipstad 1639-1640. Dennes son smeden Nils Månson (1606-1673) var stadsborgmästare i Filipstad under fyra perioder från 1642-1665.
Dennes son Olof Hermelin (1658-1709) var sekreterare och historiegraf i Kungliga kansliet. Olof avancerade under krigsåren till kansliråd och statsekreterare. Han adlades av Karl XII i huvudkvarteret i Olesznica i Lillpolen den 15 november 1702.
Den adliga ätten dog ut med Olof Hermelins sonson Johan Gustaf knappt 100 år senare. Denne flydde från Sverige för att undgå följderna för delaktighet i 1756 års konspiration mot det rådande regeringssättet och avled i Braunschweig 3 januari 1797.
Namnet Hermelin har sedan länge funnits i flera andra länder. Bakgrunden till dessa kan läsas i Stellans (Thorsvi) anteckningar från 1951.
Olof Hermelins son riksrådet Carl (1707-1789) upphöjdes till friherrlig värdighet den 5 november 1766 på Stockholms slott av kung Adolf Fredrik. Friherrebrevet utfärdades först 1776 och introduktionen skedde samma år.
I verket “Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1927-1936” av Gustaf Elgenstierna finns fylliga beskrivningar av våra släktingar.
Sköldebrevet för släkten Hermelin, friherrebrevet för ätten Hermelin samt sköldebrevet för släkten af Söderling nr 2009 donerades 2017 till Riddarhuset.
I videon “Vårt släktvapen” kan man följa historierna bakom släktens adlande.