Ätten Hermelin har två olika släktvapen. Det första (en hjälmkrona) skapades i samband med att ur-Olof adlades 1702, det andra (två hjälmkronor) när Carl Hermelin erhöll friherrlig värdighet 1766.
Originalet till en vapensköld är inte de två sköldar som hänger i Riddarhuset utan en skriftlig beskrivning. En så kallad blasonering. En text kan gestaltas på många olika sätt i en bild. Det är därför det finns så många varianter av vår vapensköld.
Enligt blasoneringen ska hermelinen i hjälmkronan resa sig upp mot vänster som den gör på alla bilderna nedan utom en. Heraldiker Arvid Berghman uppgav i slutet på 1940-talet att detta strider detta mot de heraldiska lagarna. De två djuren i hjälmkronorna ska vara vända mot varandra. Släktföreningen uppdrog därför åt konstnären Sven Sköld att 1948 ta fram en sådan vapensköld.
Vapensköldens centrala del kallas hjärtvapen. Ofta används enbart det för att symbolisera ätten.
