Sven August Hermelin, född 12 december 1900 på Vallsnäs gård i Östergötland, död 28 april 1984 i Djursholm. Sven var son till Ernst och Thyra och gift med Kerstin f Haglund. De fick sonen Göran.
Sven var landskapsarkitekt, förste lärare i trädgårdskonst vid Alnarpsinstitutets hortonomutbildning 1934-54. Han var en portalgestalt inom svensk landskapsarkitektur under 1900-talet. Sven menade att det låg i landskapsarkitektens ansvar att förstå och tolka landskapets förutsättningar i praktiskt arbete och kom att bli en av de första och främsta att förena trädgårds- och landskapsarkitekturen med en modern syn på ekologiska frågor.
Sven startade 1926 eget arkitektkontor; 1941-68 arbetade han i kompanjonskap med Inger Wedborn. På kontoret kom under åren ett stort antal landskapsarkitekter att arbeta, bl.a. Per Åke Friberg, Sylvia Gibson, Gunnar Martinsson och Sven Ingvar Andersson. Bland Svens mest framstående arbeten kan nämnas Marabous skulpturpark och Lötsjöparken, båda i Sundbyberg, bostadsområdet Gröndal i Stockholm, Kyrkparken i Sandviken och restaureringen av Hässelby slottspark i Stockholm. Mest erkänd blev dock Sven för sitt arbete med natur- och landskapsvård.
Sven Hermelin gjorde en viktig insats i både svenska och internationella yrkesorganisationer och miljövårdssammanslutningar. Han var också en flitig skribent i facktidskrifter. Svens verksamhet lever kvar i företaget med hans namn Sven A Hermelin AB.
Mark Huisman har gjort examensarbetet ”Sven Hermelin och vägvården”. Boken finns i släktarkivet i Eskilstuna eller kan beställas av Movium.