Eric, översättaren

Axel Eric föddes i Renstad, Ödeshög 1860 och växte upp på Gripenberg, Tranås. Han var ett av åtta barn till Axel och Eugenia Hermelin.

Hans mamma Eugenia Fjellstedt växte upp i Indien bland Europas kulturella personer. Hon blev bortgift med en mycket äldre man, Gamle-baron Axel, och fick bo högt upp i Sverige på en kall gård, Gripenberg, utan att känna någon enda människa.

På den tiden botades högreståndskvinnor ofta med morfin, eftersom det var på modet. Alla Eugenias söner blev alkoholister eller narkomaner. Äldste sonen Gustaf försvann ur bilden tidigt. Han bodde på gården Nääs vid Adelöv men var inte i stånd att ta över gården så brodern Joseph fick ta den platsen. Joseph hade själv, efter en fest, fått en sådan baksmälla att han lovade sig själv att aldrig dricka mer. Han blev Blåbandist istället. Eric blev både alkoholist och narkoman. Yngste brodern Theodor blev också narkoman.

Eric levde ett omväxlande och oroligt liv i skilda delar av världen. Han var en tid i den brittiska armén i Indien, en kort period i den amerikanska armén där han byter namn och kallar sig Thomas Edward Hallan. Han gjorde också en längre sejour i Australien. Eric var ingen exemplarisk soldat. Under sin mer än femåriga soldattid i Indien tillbragte han mer än hälften av tiden antingen på sjukhuset eller i fängelse. I sjukdomsjournalen kan man läsa om de många sjukdomar han fick genomlida i Indien dit han kom i januari 1888.Han fick ett skymfligt avsked – “discharge with ignominy” (avskedad på grund av oduglighet) den 29 april 1893 i Portsmouth, Hampshire, England.

S.t Lars sjukhus

Eric återvände till Sverige, där han intogs på Sankt Lars mentalsjukhus i Lund till i början på grund av sinnessjukdom därefter huvudsakligen på grund av grav alkoholism. Hans läkare skriver:

Friherre Hermelin företedde aldrig tecken på sinnessjukdom. Han besvärades från sina yngre år av sjukligt alkoholbegär och det var av sådan anledning han blev intagen på S:t Lars sjukhus. Här trivdes han utmärkt, och då han väl kommit igång med sitt översättningsarbete ville han inte lämna sjukhuset. Han har städse varit fullt klar och redig, vaken och rörlig, livligt intresserad av allt, som rör sig i omvärlden. Han har alltid röjt ett klart och ogrumligt intellekt med gott omdöme och ovanligt gott minne. Dessa egenskaper fick han behålla orubbade ända till ett par veckor före sin död.”

Märkliga översättningar

På S:t Lars sjukhus utförde han en serie märkliga översättningar av persisk litteratur, t.ex. Sadis “Lustgården” (1918), Omar Khayiams “Rubaiyat” (1928) och Rumis “Masnavi” (1-6, 1933-39). Eric översatte även Jacob Böhme till svenska. Erics översättningar är originella, med många kommentarer och en märklig notapparat. I mycket är Erics översättningsarbeten ett uttryck för hans egen mystiska livssyn. Under andra världskriget utgav Eric antinazistiska broschyrer i humanistisk anda. Eric har inspirerat svenska diktare från Vilhelm Ekelund, Gunnar Ekelöf och Hjalmar Gullberg. År 1943 tilldelades Eric en särskild orden av shahen av Iran; the Imperial Order of the Lion and the Sun.

Släktens mest omskrivna person

Eric torde vara en av släktens mest omskrivna personer Här följer ett urval:

Böcker

1976 Per Eril Lindahl: Ångesthjulets svängningar
1986 Per Erik Lindahl: Jag kan hvissla Beethovens sonater
1986 Per Erik Lindahl: När man varit vagabond
1986 och 2024 Carl-Göran Ekerwald: Persiska antologin
1997 Eric Hermelin: Blif en dåre, sammanställning av Ulf Eriksson
2007 Carl-Göran Ekerwald: Persisk balsam
2022 Eric Hermelin: På personlighetsuppgivelsens stråt, introduktion av Ulf Eriksson

Filmer

2014 Iran Culture. A documentary about Eric Hermelin
2018 Ali Boriri; Sufismen och Eric Hermelin

Ljudinspelningar

I en intressant bandinspelning från 1969 kan du höra Axel berätta om sin farbror Eric.
Reine Brynolfsson läser författaren Raja Baharis text om Eric